Kärlek

Jag tänkte skriva lite om kärlek. Men vad är egentligen kärlek? Jag letade efter ordspråk på internet och hittade denna sida 

Det finns många romaner och  kärlek. Jag  vill speciellt rekommendera Fjäril i Koppel. Den finns att köpa på adlibris.

Hur kan man egentligen definiera kärlek? Enligt Wikipedia är kärlek....

Jag vill visa denna bild 





 Bilden är hämtad f rån söderberg.nu

Hej alla B-kursare! I vår använder vi bloggen i Edwise.

Om språk...

I texten av Monika Åström skrevs att det svenska språket klassificeras till de nordgermanska språk som är en del av den indoeuropeiska språkgruppen. Det betyder att svenska har samma bakgrund som franska, engelska och spanska. Men det är mest likt till norska, tyska och danska.

Varje språk utvecklas på sitt eget sätt. Men fortfarande är vissa ord lika i olika språk. Många ord är hämtade från latin. Ett bra exempel på dessa likheter är ett ord syster, på engelska sister eller på polska siostra.

Ett språk förändras och utvecklas genom tiderna och språk påverkar andra språk. Vi skulle inte förstå vikingarna. På 1000-tallet var det inte mycket skillnader mallan svendka, norska, isländska och danska. Svenskarna har lånat in ord från andra språk också, till exempel under medeltiden från latin och grekiska (ängel, biskop, paradis, kyrka), och tyska (pengar, mynt, betala). Under Gustav Vasas tid översättades bibeln till svenska. På 1700-tallet var franskan hovets språk (svenskarna lånade frisyr, toalett, sås). I dag är orden lånade från engelska – mejla, printa ut, stajla, cash.

Nobelpriset

I tisdags klass firade vi Nobelpriset med svamp soppa lagade av Anna Lisa och diskuterade vi med varandra om några svensk Nobelpristagare. Det var roligt eftersom vi spelade ut roll av vår person.

Jag läste om Eynvid Johnson som vann priset 1974. Han var särkilt intressant eftersom han kom from Boden och skrev om Norbotten. Hans mest kände roman heter 'Romanen om Olof' och det var delvis en bibliografiska historia om Eynvids ungdom i Norbotten.

Jag gillade mycket detta uppgift. Det är alltid intressant att läsa mer om en författare och särskilt en som kommer från Norbotten.

Språket växer

I klassen har vi diskuterade om svenska språket och hur det
förandra genom tiden. Det var särskilt intressant för mig eftersom jag gillar
språk. Särskilt gamla språk. Den mest intressant var runeskrift-symbolar
skriven på stenar. Jag har lite erfarenhet med gammal engelska och att ser
likheter mellan gammal svenska och gammal engelska var spännande. Vi som
människor inte alltid förstår att vår språk förandra och utveckla och att
skillnad mellan språk visar hur vi som människor har växlat.

Numera pratar och skriver vi på en enkel sätt. Vi skriver
som vi pratar och släpar gamla ord och uttryck att hålla med dagens jargong och
ideologer. Och det är definitionen av ett livande språk- ett språk som
förandra.

Jag minns när forskarna hade bestämt att sätta vissa ord som
var inte särskilt korrekt i engelska lexikonen. Det var för att ord hade varit
använt i språket många år och man kunde säga att det var en officiell ord av
vårt språk istället för ett slang ord.

Vad säger dagens språk om oss som människor? Någonting bra
eller dåligt? Har vi bättre kommunikation än förre, eller kommunicera vi på en
helt annat sätt? Har vi tappat någonting viktig i vårt språk? Jag tycker att
även om vi kan inte förklara om språkens värt kan vi säga att vårt språk visar
oss som individ och gemenskap.

Språkporten, Kapitel 5: Släktskap och påverkan

Enligt mig är texten om Släktskapen och påverkan den mest intressanta från kapitlen 5- Språket. Texten av Monika Åström presenterar bland annat ursprunget för svenska språket, metodologiska synpunkter på språkhistoria och den internationella påverkan.

Språkhistoria kopplar med historiska tider och händelser på ett direkt och indirekt sätt. Forskarna klassificerar svenska språket till den indoeuropeiska språkgruppen – den nordgermanska linjen. Till den nordgermanska gruppen tillhör: danska, norska, isländska och färöiska också. Dagens svenska språk får sin form genom flera århundraden. De äldsta svenska orden kallas arvord, till exempel son, dotter, sol, måne, hand, katt eller salt. Från medeltiden kommer latinska och grekiska orden som paradis, biskop eller astronomi. Senare var i Sverige en stor påverkan av tyskan på grund av hanseatiska handelsmän. Från dessa tider kommer orden som pengar, straff eller slaktare. Vi kan observera också påverkan av franska språket till svenska på 1700-talet. Genom Gustav III:s stort intresse till franska livsstilen blev franskan hovets språk. Orden som toalett eller garderob kommer precis från den tiden. Medan kommer engelska och amerikanska orden till svenska språket på 1900-talet.

Den här processen av internationella påverkan kan vi observera nästan i alla språk i världen. Slutligen kan vi framhålla att de länderna som var isolerade i historien (t.ex. Island) kunde bevara bättre sina språk

Inför fredagens (9/12) redovisning är det följande meningar som gäller: Pojken leker på den stora gården, pojkarna leker på den stora gården, alla pojkar leker på den stora gården, pojken lekte på den stora gården, pojkarna lekte på den stora gården, alla pojkar lekte på den stora gården.

/Anna-Lisa

språk sällskap

idag diskuterade vi massa text om språken och vilka rötter svenska språket har som är släkt med de germanska nordiska språken. Nu mera lånas det massa ord från andra och det gör att språket kommer närmare varandra än de var för länge sen.

Det har dött mer än halva språk som de finns idag och nu är det frågan om bara hur länge till kommer vissa språk finnas kvar. En sak är man säkert att svenskan kommer inte dö fast att det är så lite som pratar det för att den har blivit skriven och har en grammatik.

I kärlekens namn

”I kärlekens namn” är en rörande dokumentär om barnaga. De brittiska, rumänska och svenska systemen presenteras och jämförs. Dessutom intervjuas specialister, föräldrar och unga vuxna män och kvinnor som har utsatts för våld som barn.

I Storbritannien har föräldrar rätt att slå sina barn. Det anses nästan vara ett verktyg i uppfostringen. Föräldrarna som intervjuas hävdar att barnaga inte är våld mot barn. Mamman erkänner att hon slår sina barn för att visa dem att de har gjort något fel. Det är med ett syfte. Detta skiljer enligt mamman aga från våld, som är okontrollerat. Sverige är den absoluta motsatsen. Barnaga och barnmisshandel är förbjudna i statens lag och i samhällets moral. Varken föräldrar hemma eller lärare i skolor kan fysiskt bestraffa barn. Rumänien har lagar mot barnaga men i praktiken är den fortfarande vanlig hos rumänska familjer. De driver kampanjer för att främja barnrättigheter.

Jag tyckte att den viktigaste delen av dokumentären var att få höra vad offren till barnaga hade att säga. De berättar om konsekvenserna av att vara slagen och kränkt tidigt i livet av personer som egentligen skulle ha skyddat dem. Lågt självförtroende och svårigheter med att lita på andra människor kan nämnas. Specialisterna påpekar också att barn upplever lika mycket psykiskt trauma och stress från en liten örfil än från brutalt stryk. Det finns alltså ingen ursäkt.