Skoluniform minskar inte mobbing

Att tro att skoluniform minskar mobbning är ett naivt sätt att se på problemet. De som väljer att vara mobbare har varken respekt för sig själva eller för de andra. Alltså mobbing kan bero på många olika saker, men först och främst är det ett tecken på att de som mobbar inte mår bra och de tror att om de gör andra illa är det lösningen på deras egna problem. Det kan också vara det enda sättet för dem att få uppmärksamhet ifrån andra.

Mobbare har ofta dålig självkänsla och ingen skoluniform i hela världen kan ändra på det.

NÄR BERGEN ANDAS

I den tredje delen av boken träffar Sara den svenske journalisten som heter Dan Eriksson. Han har nyss förlorat sin hustru, Carin, i en tragisk bilolycka. Sara blir förälskad för första gången i sitt liv och vågar öppna sig själv och låta honom upptäcka den kvinna som finns inuti henne. Han pratar också mycket om sig själv och detta lurar Sara som börja älska honom på allvar.

Dan bjuder hem Sara till sig och där pratar dem om många olika saker, men också om hans lillebror, Jonas, som har haft problem för att han varit med i en högextremistisk organisation. Hon vet inte att detta snart ska påverka hennes liv på ett negativt sätt, eftersom hon är så upptagen med sina känslor för Dan.

Under tiden bestämmer sig Mimmi att flytta till USA, Atlanta, för att bo tillsammans med sin pojkvän, Fekade, men plötsligt slutar Dan att ringa till Sara trots sina löften. Hon blir jätte besviken på honom och eftersom Mimmi redan lämnat landet känner hon sig ensammast i hela Sverige.

Allt som händer härifrån blir en ny värld för Sara. Hon dras oundvikligen in i en värld av hot och våld och tryggheten som hon hade känt förut försvinner ögonblickligen. Hon blir hotad av en man som kallar henne ''negerhora'', han ringer till henne hela tiden och kommer även till hennes jobb för att skrämma henne. Sara blir livrädd och sticker en kniv i honom och efter detta försvinner hon.

Mimmi blir så orolig för hennes skull och därför skickar hon ett brev till Dan som gör honom irriterad , men han känner ändå respekt för hennes beslutsamhet. De hittar Sara i en park i Stockholm och tar henne därifrån. Hon visade inget tecken på att hon var medveten om sina vänners närvaro. En kort tid senare reser de till Kivik där de försöker rädda Sara som var apatisk och betedde sig som ett autistiskt barn.

Mimmi skickar hem Dan till hans barn och åker själv tillsammans med Sara tillbaka till Stockholm. Hon lämnar henne där igen och hoppas att Sara ska söka hjälp för att behandla sin depression, men det gör hon inte. Istället väljer hon att åka till Etiopien och där upptäcker hon att det inte finns något riktigt liv kvar för henne.

Hon går tillbaka i tiden igen och tänker på sin syster som blev torterad i fängelset och dog på grund av någonting som hon inte hade gjort, det var Sara som var involverad i ungdoms-rörelsen, inte hon. I samma sekund som Sara dör förebrår hon sig själv för att hon inte hade varit tillräckligt stark för att kämpa på med livet, hon förstår att hon kunde ha gjort mycket mer. I hela sitt liv hade hon känt sig skyldig för sin systers död och ingen hade kunnat hjälpa henne, därför kom hennes liv att sluta på ett så tragiskt sätt.

Även om författaren inte har svenska som modersmål har hon lyckats skriva boken på ett poetiskt sätt som ger läsaren en fin inblick i den etiopiska naturen kring Tanasjön, Blå Nilen och staden Debre Marcos. Hon relaterar också till intressanta händelser i den moderna etiopiska historien, åren då diktaturen styrde landet.

Författaren Yeshiwork Wondmeneh har bott i Sverige sedan 1978 och arbetar som utredare på Svenska Kommunalarbetareförbundet.

Diskutera''När bergen andas''.

Idag pratade vi om boken (när bergen andas). Det var sista dag vi diskutera boken. Sara blev galen i huvudet. Mimmis skickade brev till Dans adress på tidningen och hon ville veta om Sara. Mimmi skickade också brev till Sara men brevet kom tillbaka till henne eftersom posten inte kunde hitta Saras adress. Mimmi blev ledsen. Hon flög till Sverige att leta på Sara och hon ringde Dan. De hittade Sara i alla fall men de tog henne utflykten och tittade på stranden. Men det var bara kort tid eftersom Mimmi måste åka tillbaka till America och Dan åkte till Skåne. Dan måste ta hand om barn och hans mamma bodde också i Skåne. Dan tänkte så mycket om Sara men han ville inte bo tillsammans med henne. Efter Carin (Dans fru) dög höll Rebecca sällskap till honom. När Dan inte behövde Rebecca längre så hon lämnade Dan. Sara älskade mycket Dan och hon berättade sitt liv till honom även det inte var allting. Hon var aldrig ärlig med sin bästa kompis eller med sin ex make men Dan var speciellt till Sara. Hon kände glad och trivs med honom men hon kunde inte få Dans kärlek. Sara tänkte mycket också om sin mamma och sin tvilling. Hon var deprimerad och frustation men hon vill inte träffa psykiater eller läkare för att hon hade en hemlighet om sin bakgrund. Det var bara hon själv som visste och tänkte för det. Jag tycker att Sara är känslig. Det var jättesvårt att beskriva eller förstå hennes karakter. Mimmi är hennes bästa kompis men hon pratade inte om sitt problem till henne. Vi behöver en kompis eller någon som vi kan lita på. Om vi har ett problem kan vi berätta till honom eller hon. Det är inte bra att hålla vårt problem själv om vi inte kan klara det. Det är olika personligheter varje människa. Det finns några människor som är öppna och det finns några människor är slutna. Mitt förslag är att titta framåt och gå vidare. Gårdagen är historia och morgondagen är framtiden.

Är dödstraffet är rätt eller fel?

Jag hade artikeln handla om dödstraff. Det finns avrättningsmetoder som användes i världen: dödlig injektion, elektriska stolen, halshuggning, hängning, stening och arkebusering. Det finns dödstraff i mitt land. När terrorist exploderade Bali död hundra människor. Staten bestämde att de måste ha dödstraff eftersom det fans många människor omkom. I mellanöstern gäller dödstraff också. Jag läste tidningen att en kvinna var otrogen med sin man och hon fick stening. Några män fick halshuggning i mellanöstern eftersom de bytte kön eller homosexual. De kan inte göra vad de vill eftersom religion eller kultur dömer dem. Jag är emot dödstraff. Det är hemskt med dödstraff i många länder. I Sverige fanns händelse 15-1600 talet brändes kvinnor på häxbål. Men nu är det förbjudet att ha dödstraff i Sverige. Om man begår ett brott måste de gå till fängelse eller betala böter. Tycker ni att bättre straff I Sverige? Om det finns en man bomba en publik platsen och många människor dör, vilket straff passar till honom? Hur länge ska han stanna i fängelse och hur mycket ska han betala böter? Om man mördar min familj, vilket straff till honom? Det är svart att handla om straff men jag tycker att fängelserna inte är bra. Det är bättre att det finns mer vård så brottslingar kan bytta beteende så de blir goda människor. Människor har rättigheter att leva så jag tycker att dödstraffet försvinner i världen. Alla människor kan göra fel men de har rätt att bytta karaktär. Människor kan göra vad som helst så länge det är positiv.

Föräldrar stressigt att hämta barn

Jag tror att föräldrar vill gärna hämta barn så fort som möjligt eftersom de vill vara med barn hemma. Jag tycker att bra att ha dagis så samtidigt kan jobba inte bara en som ska försörja sina familj. Det var bra att lämna barn också så barnen kan lära hur kan pratar, läsa. Föräldrar och barn inte hela tiden tillsammans man bli ibland galen över barn. Det var bra att ha dagis inte likadan i vårt land. Föräldrarna behöver spara pengar till framtiden som ska hända nånting. Ni tänker att umgås varandra ibland är det så i Sverige . Det finns tid att umgås helg och kvällen efter jobb eller hur. jag tycker att det var dåligt som föräldrar vill lämna barn på dagis och sen de ska bara gå till stan eller vars som helst. Jag tycker inte bra. De är föräldrarna som ska ta ansvar till sina barn. De måste ha bevis att de ska gå till jobb.

Tidigt eller sent?

Jag tror att det beror på vilket situation om man jobbar på dagarna eller kvällarna för att på kvällarna vi har ingen val så vi måste lämnar barn på dagis. Men om jag jobbar på eftermiddagen naturligtvis då ska jag hämta barnet direkt från jobbet så att vi kan umgås med varandra.

Det är verkligen viktigt för mig att jag alltid närvarande för mitt barn för det mesta. Livet är för kort och jag vill inte ångra senare att mina barn växte upp utan min närvaro annars jag kommer ångra för resten av mitt liv.

Ska föräldrar stressa för att hinna hämta barnen tidigt på dagis?

Jag tror att det är inga problem om föräldrar hämtar sitt barn kl. 16.00 eller 17.00 från dagis. Livet som små barns föräldrar är mycket stressigt och de måste planera sin tid bra för att hinna göra allt. Tyvärr, är det inte så mycket tid att vi kan spendera tillsammans med våra barn efter dagis, men det är bra om föräldrarna viger dessa timmar till sina barn. Det finns alltid helger, som föräldrar kan använda för att göra någonting tillsammans med sina barn. Barn behöver sina föräldrars kärlek och uppmärksamhet och de behöver glada föräldrar. Glada föräldrar det är föräldrar, som hinner att göra allt utan stress medan deras barn är på dagis. Det är viktigast för föräldrar att planera sin tid bra och lämna kvälls timmar bara för sina barn. Föräldrar har tid för sig själv när barn sover, tyvärr är det så.

Min flicka trivs på dagis och vill inte åka hem. Hon tycker mycket om andra barn och lekar med dem och vi har aldrig haft problem att lämna henne på dagis. Om hon trivs på dagis det är bara bra, men hon trivs mycket bättre i sin familj med sina föräldrar. Så, det är viktigt för mig att göra så mycket jag kan innan jag hämtar henne från dagis, då kan vi ha en jätte trevlig kväll tillsammans.

Så, till slut vill jag såga att det inte dåligt att hämta barnen kl. 16. eller 17.00 från dagis än att inte bry sig om tiden tillsammans. Det är ett stort jobb att vara föräldrar.

Tusen Gånger Starkare

Romanen Tusen gånger starkare av Christina Herrström, som vi läser i min bokklubb, handlar om en skolklass där det härskar stor ojämställdhet mellan killar och flickor. Mest är det på grund av att vuxna har tillåtit detta redan sedan förskolan. Läraren på skolan har märkt att det finns problemet – att killar tar över i klassen och flickor blir bara tystare och tystare och när en ny flicka börjar i klassen vill läraren att hon – Saga – blir en förebild till flickor. Saga känner inte till de oskrivna regler som styr relationen mellan killar och flickor i klassen. Hon har aldrig gåt i en svensk skola för att hon har rest runt om världen men sin pappa så att hon har sett mycket och bildat till en stark personlighet. Med sin stor självkänsla, bra formuleringsförmåga och brist på kännedom om ojämställdhet börjar saker och ting förändra sig i klassen.

Boken är lättläst och borde läsas av alla skolungdomar och lärare. Det finns även film baserad på boken som är åtminstone lika bra som boken.

Vår bokklubb har redan haft två redovisningar och det är helt underligt till hur många olika tankar en bok kan föra på tal. I första redovisningen diskuterade vi om utbildnings betydelse, om kärleken, om problemlösningen, om kvinnors plats i mäns världs och om att vara utåtriktad. Samt om utbildnings tillgånglighet till olika samhällsklassen, uppfostrings skillnader mellan tjejer och killar, om att börja om på nytt i en ny miljö diskuterades i den andra redovisningen.

NÄR BERGEN ANDAS

I den andra delen av boken fortsätter Sara att må dåligt och hon får magkatarr på grund av all stress och smärta. Tecknandet och målandet är hennes räddning och hon träffar Mimmi oftare som råder henne att skaffa barn eller lämna Abraham, annars kommer hennes liv att bli förstört.

Sara ger relationen med Abraham en sista chans och låter sig bli gravid. Samtidigt lovar hon sig själv att försöka förlåta Abraham, eller snarare att anpassa sig till hans nya personlighet. Hon tänker också mer och mer på sin mamma som förlorade fem barn och dömer sig själv som ett opålitligt barn.

Tyvärr dör barnet vid födseln och Sara säger till Abraham att de inte längre kan leva tillsammans. Hon tar alla sina saker och flyttar in hos Mimmi. Även om Abraham ringer och trakasserar båda , ändrar sig Sara inte. Hon lyckas till sist, liksom sin mor, bryta sig loss från sin man och starta ett nytt liv på egen hand.

En dag träffar hon Maria som ville återvända till Chile och får hjälp av henne igen. Efter en kort utbildning börjar hon jobba deltid inom vården och där lär hon känna en svensk journalist som heter Dan. Sara är en känslig kvinna som lider av sina upplevelser från det förflutna och hon skulle behöva en man som kan älska och bry sig om henne på rätt sätt.

Min åsikt är att relationen med Abraham misslyckades i brist på sanna känslor och gemensamma önskningar. Ett par som delar kärleken har stora chanser att vara lyckliga och det är viktigt att de stöttar varandra och löser svårigheterna tillsammans.

HÄMTA BARNEN I TID

I måndags tittade vi på ett debattprogram som handlade om dagis i Sverige.

Jag har inga barn själv men jag har stor erfarenhet som förskollärare så jag kan förorda föräldrarna att hämta barnen i tid från dagis. Det är sant att de trivs och har kul med varandra, men när barnen börjar åka hem en efter en känner de andra sig kvarglömda och mår dåligt.

Om man vet med sig att man har hämtat sent, kan man kompensera med att försöka hämta dem lite tidigare då och då, om jobbet tillåter det. Ge lite mer av er tid till barnen varje dag och ni kommer inte att ångra det. Det är viktigt för dem att känna närhet och trygghet från sina föräldrar.

Bry er om era barn och kom ihåg hur det var för er när ni var små!

NÄR BERGEN ANDAS

För två veckor sedan började vi diskutera boken ''När bergen andas'' skriven av Yeshiwork Wondmeneh som kom till Sverige från Etiopien 1978. Jag känner att författaren delar många av sina känslor med huvudpersonen i romanen.

Vintern 1983 bestämmer sig Sara Tariku, bara 19 år gammal, att lämna sitt hemland Etiopien för att gifta sig med Abraham, en man i trettioårsåldern, som kom till Sverige på 60-talet. Han är en konservativ man som har stora förväntningar på henne, som traditionell etiopisk hustru. Hon vet inte vad flykten från hemlandet skulle komma att innebära, hon är för ung, en oerfaren person, men hennes stora dröm är starkare än någonsin.

Abraham arbetar på Posten och förut hade han ett förhållande med en svensk kvinna som hette Camilla, med det gick inte som han ville. Så nu känner han att bara ett äktenskap med en etiopisk kvinna skulle kunna uppfylla hans förväntningar. Sara inser direkt att hennes man är en stolt etiopier som ingen rasist kan knäcka men hon börjar också känna sig fångad i ett förhållande som är ordnat på mäns villkor.

Hon går i skolan, jobbar samtidigt på kvällarna och drömmer om en bättre framtid som kan rädda henne ifrån sitt tidigare liv. Det nya landet som Sara lär känna rullas upp parallellt med berättelsen om hennes mor Sefanit, som var tvungen att gifta sig med en okänd pojke i hembyn när hon bara var 11 år gammal.

Sara känner skam och skuld för att hon utnyttjat Abraham och börjar gå på biblioteket och läsa böcker som kan hjälpa henne att lämna verkligheten och göra sig av med smärtan. Samtidigt uppmuntrar inte Abraham henne till att studera vidare och bygga upp ett bra liv för att han tycker att detta är omöjligt för alla svarta som lever i det vita landet. Relationen blir sämre och sämre och gör ont hos båda, men Sara säger ingenting till honom utan försöker istället gömma sina sanna känslor.

Vintern 1987 går Sara till Universitetet för att läsa sociologi och där träffar hon Mimmi Tadasse som kommer att hjälpa henne genom svårigheterna. Sara är en sensibel kvinna som vill hitta en plats och en mening med sin existens i det nya landet men hon har svåra minnen hemifrån och Abraham kan inte hjälpa henne med att komma över dem.

Det är kvalitet och inte kvantitet som räknas

Jag förstår att samhället blir oroligt att barnen inte får tillbringa tillräkligt mycket tid men sina föräldrar dock jag begriper inte varför det blir en stor diskussion om vilken tid man ska hämta barnen på dagis. Tyvärr har det blivit så at i nytiden behöver båda två föräldrar jobb för att kunna försörja sina barn. Det handlar inte bara om att kunna köpa mat eller kläder men även också att barnen kan utöva sina hobbyer som ofta kräver finansiellt bidrag. Och även senare i livet kunna ge sina barn stöd för att börja leva själständigt.

Att vara hemmafru är inget alternativ för mig i alla fall. Tänk om någonting skulle hända med min man och han inte längre kan försörja familjen då är det bara jag som kommer kunna tjäna pengar. Men om jag har varit hemmafru i många år då kommer det inte vara många som skulle kunna tänka anställa mig utan någon erfarenhet. Det blir inget bra betalad jobb i alla fall. Jag pratar dock inte om att kvinnor måste satsa allt på karriär men man mås ha ett arbete åtminstone.

Så att om man har heltidsjobb då finns det inga andra alternativ än att hämta sina barn efter jobbet.

Brist på kvalitetstid med barn är definitiv inte för att barnen stannar lite längre på dagis. Vanligen är det på grund av att man satsar sina egna behöv högre än sina barns.

Jag tycket att det är bättre att göra allt klart innan man hämtar barnen på dagis så att man har kvalitetstid med dem efteråt. Att hämta barnen på dagis och sen släpa de på affärer för att handla eller att sätta barnen framför tv mellan jag behöver göra någon annat är ju definitiv inte bättre än att lämna de på dagis lite länge.

Kanske har jag haft tur men dagis där min pojke går. Jag har aldrig fåt en känsla att förskollärare vill att jag hämtar mitt barn tidigt så att jag inte någonsin har känt mig stressad om jag skulle bli lite sent så länge jag inte hämtar mitt barn efter dagis öppettider.

Barnen behöver glada föräldrar och det får dem inte om man är stressad över någonting och dessutom behöva ta hand om sitt barn mitt i mellan. Man kan ha hur mycket tid som helst tillsammans men sitt barn men om man inte är närvarande då räknas det inte som kvalitetstid och att hämta barnen tidigare på dagis kommer inte lösa det.

Dagis

Vi tittade debatten och handlade om dagis. Jag tycker att föräldrar inte ska stressad att hämta barn från dagis. De kan hämta barnet tidigt. I Sverige är kvinnor och män jämt. Mammor och pappor jobbar och de lämnar barn på dagis. Men problemet är att arbetare klagar till föräldrar eftersom de hämtar barnet försent. Föräldrarna är stressade eftersom de måste jobba heltid, laga mat, handla och hämta barn. Det blir kort tid att leka med barnet. Jag tycker syn om barn för att föräldrarna jobbar hela tiden. Jag håller med parti kristen demokraterna att deras ideologi är viktigaste en familj. Min åsikt är att mammorna kan jobba deltid istället heltid så mammorna inte stressad att hämta barn. Staten kan öka barnbidrag så mammorna kan stanna hemma med barn eller de kan jobba bara deltid. Några barn tycker om att leka på dagis för att det finns många kompisar att leka tillsammans men det finns några barn tycka inte om dagis, de känner ledsen om föräldrar lämnar dem på dagis. Det är bra lämna barn på dagis på kort tid och mammorna tar hand om dem mer hemma. En familj har ett fint hus, en fin bil, mycket pengar men föräldrar har ingen tid på barnet. Det är meningslöst att ha fina saker om vi inte bryr vår familj.

Dagis måste har fasta tid

Jag gillar inte svensk dagis. Det har alltid varit så har i Sverige. Dagis personal sätter press på föräldrarna. De vill att föräldrar ska får dåligt samvet, då vill inte sitta på dagis med en eller två barn som är kvar.
På andra sida svenska regering/samhäll vill inte att mammorna ska stanna hemma med barn hon länge de vill,man ska jobba eller studera, man får inte vara hemfru i Sverige, man blir inte uppskatade om man är hemma med barn, de vill att mammor ska må dåligt om de bestämmer sig att vara hemma med barn.
Jag tycker att Förskolarna ska vara som skolorna har fasta tid för barn över fyra år. Om barn vet at alla andra ska också hem de blir bra för alla barn, föräldrar och personal.
De minsta barn kanske för vara med dagmammorna stället eftersom det är mest lik hem miljö, barn under fyra år behöver inte känna sig stressade att följa ordinarie dagis reglar.

Ska man välja dagis?

Idag är det vanligt att båda föräldrarna jobbar. Deras barn kan inte stanna hemma så dagis är en bra plats att sätta sitt barn under arbetstid. När jag var ung, det fanns ingen annan möjlighet för mina föräldrar. De var tvungna att jobba och kunde inte hämta mig innan kl 5. Det var mycket stressig för mig för att jag gillade inte dagis. Men de hade ingen val. Jag tycker att om föräldrar kan hämta barnet tidigt då är det bra för barnet. Men om det finns ingen annan möjlighet, då måste man sätta sitt barn i dagis. Men det kostar så mycket att det är bra att kolla några innan man bestämma på en. För om barnet känner dåligt på en dagis kanske de ska gilla en annan bättre och man kan känna bättre att betala så mycket på någonting som hjälper deras barn. Det finns många olika dagis och det finns många olika barn. Det är alltid bra att sätta ihop ett barn med en dagis så barnet kan få bäst upplevelsen borta från deras föräldrar.

Dagis till kl 4? ja tack

Om man arbetar hel tid och har ingen som kan ta hand om ditt barn (mormor, farfar) dagis är den bästa alternativet. Det är toppen att vara hem med barnet men de behöver kontakt med andra barn för att utvekla sig. Det är också viktigt för föräldrar att har lite tid för sig själv ibland efter jobbet. Att lämna ditt barn på dagis till kl 3-4 är inte traumatisk för barnet men om du är hemma och har ingenting att göra det bästa är att vara so länge som möjligt med ditt barn.

Föräldrars vilja < Barns behov

Det är bra att föräldrar försöker hämta sina barn från dagis tidigt som möjligt. Men det beror på människor, om man kan, om man orkar att pressa själv och fortfarande klarar man fint så är det perfekt. Jag vill inte bli stressad och säga ursäkter som förhindrar mig att leka med mina barn för att jag vet att det inte funkar med mig. Jag vill klara min studie och göra mitt bästa och samtidigt umgås med barnen så mycket som möjligt när de är hemma.

Jag hämtar våra barn kl 16 och 2 dagar i veckan hämtar min man dem efter lunch eftersom han jobbar 75% och det funkar bra hos oss. Barnen trivs bra på dagis och oftast vill de inte åka där ifrån när jag hämtar dem. Men jag måste säga att det var helt annorlunda just när jag började studera på komvux. Barnen började vara på dagis heltid men jag försökte hämta dem så fort som jag klar med skolan, typ innan kl 14. Jag saknade mina barn och var glad att vara med dem men samtidigt var jag så stressad hela tiden och barnen hade inte tillräckligt tid att njuta dagis. De extra 2 timmar gjorde oss må bättre- Jag hinner att göra så mycket mer och blev bättre på att ordna och prioritera saker- barnen hinner att leka med sina kompisar och lära känna sina fröknar. Det skapade mera trygghet.

Jag tror att alla försöker pussla tiden att hinna göra saker och ting för sitt bästa dock varje familj har olika förutsättningar. Vissa får hjälp från mor- farföräldrar men inte alla. Självklart att man vill bli en bra människa som kan jobba, uppfostra barnen rätt och ha lyckliga familjen. Allt i ett- men tyvärr måste man prioritera och offra saker mot sin egen vilja.

Men det viktigaste är hur mamman mår. nej, jag bara skojar! Det är barnen, vi måste se barns behov och hur de mår/känner. Det kanske bra att ha dåligt samvete så att man lär sig bli bättre. Jag försöker att vara idealisk i alla fall men det är svårt, ingen är perfekt. Man bör vara hård mot själva och snälla mot andra.

Det är dags att hämta barn från dagis

Vi tittade på ett debattprogram idag. Det hanlade om när föräldrar skulle hämta sina barn från dagis, tidigt eller sent? För mig själv tycker jag att det är bra att föräldrar hämtar sina barn tidigt. Jag tror att flera barn är glada när de ser sina föräldrar kommer och hämtar dem tidigt,men det finns också barnen som inte vill åka hem tidigt eftersom de har kvar kompisar på dagis. De vill leka tillsammans. Jag tycker att det är vigtigt att föräldrar hämtar barn innan dagis har stängt. I Sverige tror jag att det finns tid att stänga dagis och att föräldrarna spenderar mer tid tillsammans med barnen.

Låt oss föräldrar vara hemma samtidigt!

Jag som har inget barn men enligt min åsikt samhället på något sätt skulle uppmuntra föräldrar att vara hämma så länge som möjligt och det endast var ekonomin som tvingade föräldrar att lämna barn. Ett inövat politiskt korrekta muntra: "Tänk på dig själv i första hand! Om du mår bra så mår ditt barn bra" Detta politiskt korrekta har urholkat värdet av föräldraskapet. Det drabbar senare skolan, då föräldrarna är mer fokuserade på sina rättigheter än på sina skyldigheter. Föräldrarna bör fokusera på sina barn mer och anse att föräldrar måste kämpa och försvara rätten till sina barn.

När jag var liten gillade jag inte vara på dagis eftersom jag måste göra vad de vill. På eftermiddagen måste alla sova men jag vill inte sova då försökte jag vaknade min kompis som ligger nära mig med att drog bort koden sen ramlade hennes huvudet då grät hon.

Efteråt var jag med min mormor och jag trivts bra eftersom jag kan ha frihet och jag kan göra vad jag vill. Men nackdelar är att jag hade ingen kompisar och kunskapen var inte utvecklas så bra. Men jag klarade sig bra i alla fall. Jag är ett barn och självständig men jag vill ändå vara med min mamma och pappa. Jag förstår att de måste jobba hård på grund av familjs ekonomin så var jag med min mormor som är andra mamma för mig. Om jag har barn skulle jag försöker ordna passa bra tid för mitt barn och skaffa bra jobb som jag kan har mycket tid för de. Jag ska tänka mitt barn i första hand eftersom barnen är framtiden för nation. Om barnen växter upp i bra miljön då kommer samhället bli bra också.

Föräldrar, barnen och dagis

I dag, i klassen har vi sett på ett debattprogram som handlade om tiden för föräldra att hämta deras barn på dagis och sedan har vi diskuterat vidare om det. Jag tyckte att det var mycket intressant diskussion, och för mig jag tror att det är bra om föraldrar hämtar deras barn tidigt för att det finns vissa barn som palar inte vänta efter tid bestämd t.ex: vissa av de blir deprimerad, irriterad, ibland stressad... för att när tiden går ut då tänker bara på deras föraldrar och saknaden bli så oändlig för dem som vill alltid umgås med deras föräldrar. Det finns också vissa av de som tycker att det är mycket roligare och lämplig att vara på dagis än att vara hemma eftersom de tycker att deras föräldrar är så himla jobbiga, t.ex för de som föräldrar är mycket stränga, bråkiga mm, då vill de bara vara på dagis, för att slipa vara med deras jobbiga föräldrar. Det är också lika bra om föräldrar skötter bra om sina arbete för att kunna stödja barn och deras vilja, trots att det är föräldrar plikt att hämta de så tidig möjligt. alltså, allting måste planeras hus föräldrar.