Lasermannen

Lasermannen, s. 96

”I praktiken förbjöd det svenska utbildningssystemet friskolor. Målet och drömmen för den socialdemokrati som innehaft regeringsmakten sedan 1932 var att bygga ett enhetligt skolsystem, med lika möjligheter för alla. Men samtidigt tillät detta system ett fåtal undantag. Tyska och Franska Skolan i Stockholm, internat som Lundsberg och Sigtuna ute i landet. Många av den maktbärande eliten kom aldrig ens på tanken att sätta sina barn i den skola som hade byggts upp med jämlikheter som mål. Kungafamiljen, finansfamiljer som Wallenberg, adelssläkter som Watchmeister, diplomater, politiker och även socialdemokratiska statsråd sände sina barn till de privata alternativen.”

Det var intressant att läsa detta. Mitt hemlands skolsystem är baserad på offentliga och privata skolor, och att gå i privat skola betyder varken att man är rik eller att man är adlig. Det verkar inte som det är (eller åtminstone var) så i Sverige. Jag har i alla fall svårt att tänka att de skolorna som Tamas listar blev kvar bara för att de rika skulle ha någonstans att skicka sina barn. Det låter lite som en konspirationsteori. Att privata skolor är ett mycket kontroversiellt ämne i Sverige är den enda slutsatsen jag vågar dra från citatet.

Lasermannen, s. 156

”Och precis i denna stund, när han äntligen hade börjat studerat på universitetet, passade hans pappa på att dö, nästan som om han gjorde det för att jävlas.”

Lasermannen har en mycket egocentrisk syn på världen. Allt kretsar runt honom och han tänker på saker och ting bara i den mån som de påverkar honom. Detta gör honom envis och aggressiv. Det går helt enkelt inte att säga emot honom.

Lasermannen, s. 183

”Den 12 mars 1982 förflyttades John Stannerman från Svea Livgarde. Men han frikallades inte. I stället omplacerades han till Kungliga Livgardets Dragoner, K1, med tjänstgöring på kungliga slottet.

John Wolfgang Alexander Stannermans nya arbetsplats inom det svenska militära försvaret blev Nicodemus Tessins vackra 1700-talsslott i Gamla Stan. John Stannerman placerades några hundra meter bort från Sveriges konung Carl XVI Gustaf och hans brasilianskättade hustru Silvia Sommerlath.”

Vid den tidpunkten där John Stannerman kallades in för värnplikten hade han redan tvångsomhändertagits två gånger och begått ett antal allvarliga brott. Militärerna hade då inte en aning om detta. Man kan minst säga att det fanns brister i kommunikationen mellan myndigheter. Men Stannermans våldsamma beteende fortsatte under lumpen och försvaret fick reda på att något var mycket fel med honom. De bestämde i alla fall att han skulle vakta slottet. Jag tappade haken när jag läste detta.

Lasermannen, s. 210

”De lyckades aldrig definiera om de med invandrare endast avsåg dem som var födda utanför Sveriges gränser, som exempelvis drottning Silvia, Cornelis Vreeswijk och Dagens Nyheters kulturchef Arne Ruth, eller om man bland invandrarna även skulle räkna in dem med minst en utlandsfödd förälder, de som ofta kallades andragenerationsinvandrare. I denna grupp ingick bland annat politikerna Olof Palme och Laila Freivalds, fotbollsspelarna Martin Dahlin och Henke Larsson, journalisten Jan Guillou samt de tre kungabarnen.”

Den viktigaste frågan är inte vem som kallas för invandrare utan snarare innebörden av att kallas för invandrare. Jag förstår behovet för ett ord som beskriver en person som inte är född i Sverige eller vars föräldrar inte är svenska. Men då måste ordet användas bara för att beskriva detta faktum. Om man i stället ska lägga en massa godtyckliga värderingar till ordet så föredrar jag att vi alla bara kallar varandra för människor.

Lasermannen

Citat 9: sidan 363
"Först i samband med att tidningar och TV regelbundet börjar använda metaforer som beskriver flyktningar i termer av >flyktinginvasion<, >flyktingström< och >illegala flyktingar<, uppstår ett åsiktsklimat där främlingsfientligt våld för vissa enskilda och grupper legitimeras.

Undrar om dagens medier kan skriva på samma sätt som de gjorde för 20 år sedan. Det blir nog PK. Det är bra att Sverige har fria medier som är inte beroende av något särskild parti. Man ska kunna granska politik och ge rätt information till samhället.
Tänk om medier kan leverera positiva attityder mot invandrare istället för att skylla dem som samhälletsproblem. Det är viktig att vi lära känna varandara och det räcker inte att bara vi, invandrare lär om sverige, kanske svenskar också behöver lära om invandrare.

Citat 10: sidan 364

"Den 22 juli, på ett möte i Marstrand, berättade Vivianne Franzén om ett påstått ritualmord i Norrland. Hon hävdade att en muslimsk man hade slaktat sin son i Allahs namn. Franzén sparade inte på detaljerna i sitt tal."

Sommaren 1993 började kollapsa partiet, Ny Demokrati. Deras invandringsfrågor väckte många debatter men det gick för långt. Medierna skrev om Ny demokratis hetsmot folkgrupp och folk började vända ryggen åt partiet. Att tala falska saker var inget nytt för det här partiet.

Sverige kan vara förebilden som ett fungerande demokratiskt land. Den svenska yttrandefriheten är stark och speciell. Det ska vara högt i tak med ärliga dialoger.

Språkporten: Kapital 5 Språket

Det var mest intressant att läsa "Glädjen med andra språk" av Ritva Jacobsson från detta kapitel. Jag kände igen mig i hennes skrivelser. Det är oftast lättare att läsa och lyssna på lärande språket men svårare att prata.

Jag kunde engelska innan jag kom hit och engelska var den kommunikation metoden mellan jag och min man. Eftersom de flesta svenskar kan engelska hade jag inte så stort problem att prata med folk. Så var det svårt för mig att lära ett helt nytt språk och prata som barn. Åh, den känslan av nervositeten är väldigt obehagligt. Det tog för mig ett par år att prata svenska framför min man! Jag tyckte det var så pinsamt att prata med min hackiga svenska och att inse faktumet att inte kund så bra, fast jag bodde ungefär 3 år i Sverige. Men jag hade också märkt att många av svenskar hade tålamod att lyssna på vad utlänningar försökte säga på deras språk och var nästan tacksam att vi pratade svenska.

Jag tycker att det finns flera sätt att utveckla språket och jag kan komma på några, att läsa böcker, våga prata med folk, se och uppleva svenska samhället.

Språkporten sid 206-229

Idag uppskattar man antalet språk i världen till 6000 st som gör det helt otrolig mycket när man tänker efter, så många sätt att kunna kommunicera. Man kan undra hur många av detta språk kommer att överleva om 100 år eller mer, dock det vi vet är att svenska språket kommer inte försvinna eftersom den är skrivet och de finn ordok. Det som hotar den svenska språket är den internationella språket vi använder i media, internet och den internationella marknaden eftersom där använder man massa andra ord som är internationella för alla i världen.

Det intressanta var att språket är också beteendemönster det vill säga att en ord kan betyda olika i olika sammanhang eller språk, till och med beteenderegler som man använder när man säger något. det gäller att kunna använda de i rätt tillfällig för att kunna utrycka sig på det bästa sätt så lyssnar kan förstå dig bäst.

Till och med barn och föräldrar har sitt eget språk enligt Kuhl forskning som till och med visade hur barn reagera med vokalljudet och de spelade inget roll vilken språk de pratade.

SPRÅK ÄR EN ROLIGT OCH INTRESSANT UPPFINNING

Mål och betygskriterier

Lasermannen

Citat 7: sidan 243
Kjell Öberg slogs länge av hur ointressant "invandrarfrågan" var i Sverige trors att hundratusentals människor invandrat sedan sndra världs kriget.
"Invandrarfrågan var ingen A-fråga. Det var ingen B-fråga heller och ingen C-fråga. Det var ingen fråga alls", konstaterade han.

"De främlingsfientliga rörelsenas framväxt - allt kommer som en överraskning. Ändå har rötterna till det vi ser idag hela tiden funnits i landet."

Kjell Öberg ledde diskrimineringsutredningen då och sedan belv han invandrarverkets förste chef. Han insåg att det fanns problem med invandringspolitik. Idag, 20 år senare säger vi samma sak igen. Ännu flera invandrare och ännu tydligare främlingsfientligheten och man får inte prata om invandring utan att man är kopplad till rasister och anti-rasister. Varför får man inte diskutera? Diskution mellan människor och att man bryr sig om samhället är positiva saker. Var är yttrandefriheten? Vad har politikerna gjort de 20 år? Vi måste kunna integrera och jag antar att det är som politiker försöker göra. Det är förtfarande "svenskar" och "invandrare" men det är VI(både svenskar och invandarar) måste förbättra och utveckla Sveriges välstånd, elle hur?

Vi måste kunna prata om problem utan att kategorisera varandra, alla vill ha bättre och tryggare samhället, tycker jag.

Lasermannen

Citat 8: sidan 304
Carl Bildt besvarade de flesta frågorna. Hans budskap var klart. Det finns problem i Sverige, med det handlar mer om rädsla och fördomar än rasism. Botemedelet är möten och samtal:
"Ju längre bort ifrån det kommer och ju mer annorlunda de är, ju räddare blir man intill dessa att man har träffat på det själv och ser att det inte är något att var rädd för."

Jag tog ut det här citatet från Carl Bildts tal 1992 i Rinkeby. Han som statsminister då, erkände att det fanns rasism i Sverige men tillade han att Sverige var in sin huvuddel ett öppet och tolerant samhälle. Samma år vid något annat tillfälle uttryckte han sig så här, "Men jag menar att vi måste vara försiktiga när vi använder ordet rasister. Rasisterna är få. Människor med fördomar och rädsla, de är däremot många”.(sidan 267)
"Aldrig tidigare hade en svensk statsminister vänt sig i direktsändning till svenska folket i en enskild fråga."(sidan 321)

1991 tog borgerliga partier över regeringen från Socialdemokraterna. Ny demokrati, ett främlingsfientligt parti kom in i riksdagen. Lasermannen jagade och sköt invandrare. Jag kan bara anse att samhället såg kaos ut då. Att byta regeringen från vänster till höger var en stor förändring, folk hade förhoppningar till något nytt och bättre. Det fanns säkert de som vara besvikna och oroliga för förändingen.

Personligen tycker jag att det var polisens jobb att sköta Lasemannen och inte regeringen. Men regeringen var tvungen att ingripa i situationen eftersom det hade gått för länge utan att polisen grep gärningsmannen, och folk kunde inte härda ut längre. Det var inte bara invandrare som var rädda, svenskar var också rädda i det otrygga svenska samhället. Folk behövde någon effektiv åtgärd från garanterade stället, regeringen.

Det är intressant att läsa Lasermannen och jag lär mig mycket om Sverige då och nu. Man kan jämföra Ny demokrati och Sverigedemokraterna och hur såg svenskt samhället ut 1990-talet och 20 år efter.

Lektionerna sker på bloggen denna vecka

Denna vecka är inga lektioner på grund av utbildning. Undervisningen sker istället här på bloggen.

Måndag: Skriv din läslogg på bloggen.

Tisdag: Kommentera två andra läsloggar.

Fredag: Skriv en reflektion utifrån texterna i boken på bloggen.

Nobelpriset - litteratur

Några minuter sedan meddelades att en svensk poet Tomas Tranströmer fick Nobelpriset i litteratur.
Grattis Sverige!
Grattis Tomas!
Kanske borde vi tala om hans poesi nästa gång?

Lasermannen

Citat 5: sidan 211
"En anledning till att Ian Wachtmeister och Bert Karlsson aldrig förklarade vad de egentligen menade med invandrare kan ha varit det faktum att varje försök till kategorisering skulle fått närmast absurda följder där alla från statsministern till landslagsstjärnor plötsligt skulle beskrivas som invandrare."

I filmen som vi tittade på i måndags hade samma frågan. Hur menar de med invandrare? Enligt killen från folkfront måste man vara 100% svensk för att vara svenskar. Det räcker inte att man är född och uppvuxen i Sverige om man är andra-generationer av invandrare eller halvsvensk då är de också invandrare. Okej, jag förstår att jag är japan/invandrare men jag ser mina barn som mer svenskar än japaner. Alltså, visst är de halvjapan och halvsvensk men de är född och uppväxt i Sverige. De får rätt att vara svenskar och japaner. Det är inte vi som bestämmer att de hör hemma i ett land. Jag som flyttade hit när jag var 20 år,  jag kanske kommer att känna mig som svensk om 40 år. Får jag vara svensk då?? Njääää.

Citat 6 sidan 217
"Begreppet ras ersattes av kultur. I stället för att tala om skilda raser, där vissa raser var mer värda än andra, byggde den nya ideologin på kulturbegreppet. Kulturer påstods befinna sig i olika utvecklingsstadier, vissa var primitiva, andra högre utvecklade, varav följde att de senare skulle äga företräde.
 Denna "kulturrasism" övergavs dock snart,  efter kraftig kritik, till förmån för ett nytt tänkande som ofta har kallats "kulturfundamentalism"."

Eufemism/politisk korrekthet, det finns alltid finare, artigare sätt att uttrycka sig. Kulturfundamentalism, främlingsfientlighet och kulturrasism är samma sak. Ju svårare och krångligare ordet blir, desto viktigare och mer värdefullt låter det.
Jag tycker att det finns rättigheter och skyldigheter att vara invandrare.Rättigheter är att vi ska kunna bevara egna kulturer och eget språk och skyldigheter är att vi som invandrare måste lära svenska och veta att vi bor i svenskt samhället med svensk kultur. Vi kan samexistera om man visar respekt till varandras kulturer och man ska inte blunda ögon och ignorera andra. Var och en måste bryr sig för att kunna ha bra samhället.

Nationalist = Rasist??

Hur man definierar de två ord? Kan de vara i samma kategorin? Måste man vara rasist för att vara natiolalist? Jag tycker att det är svårt att definiera eftersom folk kan tolka olika sätt. För mig rasist är någon som tycker en ras är övermäktigare än en annan och de diskriminerar andra bara för att de är svarta, vita eller gula. Nationalist  är någon som ha tillgivenhet/hängivenhet till sitt land och de är bara intresserad i sitt land. Vilket betyder att de bryr sig mer eller mindre om andra länder eller helt enkelt de struntar i dem. Det betyder inte de värderar mindre om en annan.

Vi tittade på ett video klipp som heter "Varför funkar inte högreextremismen i Sverige?" Ja, det är för att många inte tycker så. Jag tror inte att idag finns det något land där högerextremism har stor makt. Hitler i Tyskland var så. Men vissa länder har blivit hådare mot invandrare, t.ex. Frankrike och Danmark. De länderna kanske har större problem än Sverige eftersom de ligger i mellaneuropa och fattiga människor kan lätt smuggla in i rikare och tryggare länder och på det sätt har Sverige bara två grannar som inte har något intresse att komma hit. Kanske Finland och definitivt Norge har bättre än Sverige, men det vat jag inte riktigt. Därmot tar Sverige emot massor av invandrare. Sverige är ett land som alltid har varit nuetral och generös nog att ta hand om andra.


Jag har intressant video kilpper från amerikanskt tv show. Jag lovar att det är roligt att se!
Part 1:
http://www.thedailyshow.com/watch/tue-april-21-2009/the-stockholm-syndrome-pt--1

Part 2:
http://www.thedailyshow.com/watch/wed-april-22-2009/the-stockholm-syndrome-pt--2

Varför funkar inte högerextremismen i Sverige

filmen "Varför funkar inte högerextremismen i Sverige" som vi såg idag handlade om rasism, den jämförde två personer, ena som har varit i rasist grupp sedan han var 14 år gammal och efter flera år bestämde sig att lämna gruppen och samtidig hade vi en annan person som jobbar hårt på en parti som kallade sig nationalist, de valde namnet nationalist eftersom de tycker att folket har svårt att acceptera rassim. Det var intressant program eftersom de jämförde på fint sätt en person som är aktiv och den andra som har varit aktiv och lämnade allt bakom sig. Egentligen handlar allt om hat hos människor som kan vara på grund av deras olika ideologi de skapar hos sig eller bli manipulerad.

Skapa en identitet

Filmen idag 'Varför funkar inte högerextremismen i Sverige' visade några personner som har varit med och är del av sverigedemokraterna, folkfronten, och andra högerextremiska partier. En ung kille hade avhoppat från natzipartiet och berättade om sin upplevelse inom extremiska tankarna
Killen sa att han var 14 år gammal när han bestämde sig att vara med partiet. Och beslutet var ty han kunde skapa en identitet. Han hade kompisar och mentorer som gav sin liv en betydelse.
Jag tror att det är sant för många som vill går med extremistiska grupper. De känner sig värdig och att deras liv har betydelse. Samma som sekter politiska grupper får medlemmar eftersom de ger deras medlemmar någonting som saknas i livet.

Lasermannen

Lasermannen, s. 14: ”Han kom till Sverige 1989 från ett Eritrea förort av inbördeskrig. På bara två år hade han lyckats läsa in en svensk gymnasiekompetens. Nu väntade belöningen för timmar och åter timmar av studier, sömlösa nätter och sönderbläddrade engelsk-svenska ordböcker. Om några veckor skulle David börja studera antropologi på Stockholms universitet.”

Hur många av oss är unga invandrare som har jobbat hårt med svenskan och hoppas att kunna läsa vidare i Sverige? -Det kunde ha varit vem som helst, tänkte jag medan jag läste detta. Helt godtyckligt.

Lasermannen, s.58: ”Det kändes som att bli skjuten igen. Jag har aldrig känt mig så förnedrad i hela mitt liv!”

Så beskriver Shahram sina känslor efter polismannens besök på sjukhuset. Jag kan nästan inte tro att någon kan vara så oförskämd. En sådan beteende från en tjänsteman (eller från vem som helst) är oacceptabel. Jag vet inte hur det fungerade för tjugo år sedan men idag finns det åtgärder för att garantera att något som det här inte går ostraffat. Kränkning och diskrimination måste anmälas.