Dagens diskussion var väldigt intressant och vi alla hade olika åsikter om att vara normal. Vem bestämmer vad som är normalt?? Jag tror att normer, saker som accepterade allmänt i samhället förändrar något som tiden går. Det var förbjudet att vara homosexuella i förr tiden men nu är det inte så fastän det är fortfarande ovanligt. Det ökar behov för minoriteter och det finns folk som stöder dem som kämpar för sina rättigheter. Ingen är perfekt, men man alltid försöker att vara nöjd att vem du är, vad du gör, vad du har. Även god hjälper inte om man inte gör sin plikt. Man måste kämpa för att bli bättre.
När jag tänker på en vanlig familj kan jag komma på att det är en pappa, en mamma som skaffar barn, alltså det är "blood-related"(besläktad?) och så det går vidare. Men det kan finnas olika anledningar att vara ovanliga familjer. De som inte kan skaffa barn, de som är omtänksamma att kunna adoptera barn, homosexuella par m.m. De har också rätt att vara lyckliga och bilda familjer i samma samhället som alla andra lever.
Jag tycker att man kan vara vem som helt om man inte skadar någon. Det är kanske svårt för alla att säga så här men man behöver inte acceptera och förstår allting som finns men vi kan inte ignorera heller. Då måste vi göra någonting för att ha samhället som alla kan trivs i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar