I norra Sumatra (Indonesia) finns en sjö hette tobasjön. Men i mitten av sjön finns en ö hette samosirön. Sjön är nära med mina föräldrar bo. Det är vacker sjön och en av största sjöar i hela världen. Ursprungliga sjön var en förbannelse av gudom.
I Sumatera byn fanns en man, han var en boende. Han jobbade hård även han hade ingen stor mark. Hans ålder passade att gifta sig men han valde sig att vara ensam. På morgon fiskade han i floden. Han ville få en stor fisk. Han väntade jätte längre men slutlingen fick han en stor fisk. Han var förvånad för att fisken glittrade som guld. Fisken sade till honom '' ät inte mig''. Han var chockad och fisken föll till marken. Fisken blev en vacker kvinna. Mannen tänkte "dagdrömmer jag? Kvinnan sade till honom ''var inte rädd. Jag var en människa som du var men jag är skuldsatt till dig för att du räddade mitt liv från förbannelse av gudom. Jag kan bli din fru, jag hette Puteri (drottning). Mannen sade ja till henne och de gifte sig. Men det fanns ettlöfte att han inte får berätta till andra människor vem hon var annas det blev stor katastrof.
Alla människor i byn undrade vem hon är för att hon var en vacker kvinna som kom från himlen. Mannen var glad och jobbade hårt i marken att försörja sin fru. Han var en bra man. Andra människor i byn var avundsjuka på dem. Människor tänkte att mannen och hans fru hade en magi därför att de blev succé i marken. Men de inte byrdde om sig. Han Jobbade Varje dag utan klaga.
Efter några år födde frun en liten pojke. Han hette Putera (son). De var jätte glada. Deras son växte snabb och bra men han var busig. Sonen hade en vana så hans föräldrar var förvånad till honom. Putera var hungrig hela tiden. Maten skulle räcka till 3 personer men han kunde äta ensam all. Pappa var irriterad på sonen för att han inte ville hjälpa dem. Sonen var lat. Hans fru fick alltid lugna honom. Han var tålmodig även fast sonen var envis. Frun var jätte glad för att hennes man var snäll man. Frun var stolt över sin man.
Tålamodet är begränsat. En dag, sonen måste skicka mat och dricka till sin pappa i marken för att han jobbade där. Men han gjorde inte det. Pappan väntade på honom längre, han var törstig, trött och solen var stark. Mannen kom alltid ihåg sin frus meddelande att vi måste tålamod med var barn. Pappan gick hem även han var hungrig och torstig. Pappan såg sin son spela footboll. Han nöp sin sons öra. Pappa sade ''barn, du är meningslös, du vet inte du var, du är ett barn till en fisk". Pappan visste inte vad han sade för att han var spontan. Han insåg sitt fel att, han bröt ett löfte och sade det som var förbjudet att säga.
Efter han sag alla sina ord, hans fru och hans son försvann utan ett spår. Från hans fotavtryck forsade stor vatten och kraftig. Hans by och andra byarna sjönk överallt. Vattenet kom högt och det bredade ut sig till en sjö. Sjön heter tobasjön och i mitten av sjön finns en ö som heter samosirön.
Alla mäniskor har begränsat tålamod. Han var en bra pappa. Han försörjde sin familj men han blev jättesnabb irriterad på sitt barn när sonen inte hjälpte honom. Jag tycker att det är bra om pappan ändrar karaktär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar