Sid 176
"Kanske ska hon inte le nu.Kanske är det inte läge att le nu.
Kanke är det hemskt att le nu, när mamma ligger drygt tjugo meter bort, i sal tretton, och håller på att död."
Telefonen har ringt i lägenheten, morfar har svarat, mormor har oroligt stått bredvid, morfar har nickat, lagt på luren. På med skorna, på med jackan, åk till sjukhuset. Jenna måste missa att åka till skolan och nu var Jenna och M&M sal på sjukhuset. Fösta dagen Jenna och M&M går det inte att få kontakt med mamma. Då ligger hon, andas tungt, sover inte. Hon så rädd att förlorar sin mamma och Jenna och M&M börja gråtar och mamma också. Jag känner så ledsen när jag läst till den här sidan jag tycker synd om Jenna mycket och jag är så rädd också jag vet inte när det ska händer med min mamma. Jenna säger sig själv att du måste vara stark och jag måste klara det här! men hon fortfarande ung för det här. jag också rädd att mamma ska kommer dö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar